{"id":5739,"date":"2020-04-14T11:42:22","date_gmt":"2020-04-14T08:42:22","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=5739"},"modified":"2020-08-27T19:10:27","modified_gmt":"2020-08-27T16:10:27","slug":"socker-forklarade-med-gangsigns-minnesregler-for-kolhydrater","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/socker-forklarade-med-gangsigns-minnesregler-for-kolhydrater\/","title":{"rendered":"Socker f\u00f6rklarade med gangsigns \u2013 minnesregler f\u00f6r kolhydrater"},"content":{"rendered":"\n<p>I naturen \u00e4r kolhydraterna bland de viktigaste biomolekylerna och utg\u00f6r majoriteten av biosf\u00e4rens biomassa. Cellulosa \u00e4r en viktig strukturell komponent i v\u00e4xters cellv\u00e4ggar och deoxiribos \u00e4r en best\u00e5ndsdel i den livsviktiga DNA-molekylen. I molekyl\u00e4rcellbiologi \u00e4r kolhydraterna de mest versatila informationsb\u00e4rarna. Igenk\u00e4nning av celler \u00e4r ofta resultat av interaktioner med kolhydrater. Som ett exempel best\u00e4ms blodgrupper av hur ett antigen p\u00e5 den r\u00f6da blodcellens yta har modifierats med kolhydrater. Industriellt anv\u00e4nds syntetiskt modifierade kolhydrater inom bland annat medicin-, mat- och kl\u00e4dindustrin. N\u00e4r det g\u00e4ller forskning kan syntetiska metoder anv\u00e4ndas f\u00f6r att studera kolhydrater som \u00e4r sv\u00e5ra att isolera eller annars inte \u00e4r tillg\u00e4ngliga.<\/p>\n\n\n\n<p>Kolhydraterna \u00e4r med andra ord ytterst m\u00e5ngsidiga molekyler och f\u00f6r ett oerfaret \u00f6ga \u00e4r det ofta kr\u00e5ngligt att \u00e5tskilja tv\u00e5 socker. De som g\u00e5tt livets h\u00e5rda skola (p\u00e5 finska: el\u00e4m\u00e4m koulu) har v\u00e4l vid n\u00e5got tillf\u00e4lle anv\u00e4nt sig av gangsigns f\u00f6r att uttrycka sig. H\u00f6r och h\u00e4pna, dessa kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att komma ih\u00e5g och \u00e5tskilja socker. Genom att r\u00e4kna bin\u00e4rt med fingrarna \u00e4r det m\u00f6jligt att l\u00e4ra sig olika sockers strukturer och namn utan st\u00f6rre anstr\u00e4ngning.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/3ssrpg.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5740\" width=\"421\" height=\"757\" srcset=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/3ssrpg.jpg 500w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/3ssrpg-167x300.jpg 167w\" sizes=\"(max-width: 421px) 100vw, 421px\" \/><figcaption> \u201dSockerpappa\u201d har inget med kolhydrater att g\u00f6ra, men \u00e4r liksom kolhydrater ett m\u00e5ngsidigt begrepp med flera betydelser. Observera att aspartam inte \u00e4r en kolhydrat, utan en peptid. <br><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Men vilka molekyler definieras som kolhydrater? En tidig definition p\u00e5 kolhydrater var f\u00f6reningar som hade den empiriska formeln C<sub><em>m<\/em><\/sub>(H<sub>2<\/sub>O)<sub><em>n<\/em><\/sub>.<sup>[1,2]<\/sup> Formeln s\u00e4ger i stort sett att kolhydrater \u00e4r hydrater av kol.<sup>[3]<\/sup> Dock finns en stor m\u00e4ngd kolhydrater som bryter denna definition (t.ex. det tidigare n\u00e4mnda deoxiriboset). D\u00e4rf\u00f6r talas det oftare om monosackarider och dess derivat, samt oligosackarider.<sup>[4]<\/sup><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/bordssocker-1024x576.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-5752\" srcset=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/bordssocker-1024x576.png 1024w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/bordssocker-300x169.png 300w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/bordssocker-768x432.png 768w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/bordssocker.png 1561w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption>N\u00e4r man i vardagligt tal pratar om socker s\u00e5 syftar man p\u00e5 disackariden sackaros. Det kemiska begreppet f\u00f6r socker \u00e4r mycket bredare. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Organiska molekyler best\u00e5r oftasts av kolkedjor med varierande funktionella grupper och socker passar bra in i denna kategori. En vanlig egenskap som en stor m\u00e4ngd organiska molekyler innehar \u00e4r asymmetri hos kolatomen, mer k\u00e4nt som <em>kiralitet<\/em>. Kolatomer brukar bilda fyra bindningar till andra atomer och om kolatomen binder till fyra substituenter som alla \u00e4r olika varandra, s\u00e5 \u00e4r kolatomen i fr\u00e5ga <em>kiral<\/em>. Etanolmolekylen \u2013 m\u00e5nga studerandes favoritmolekyl \u2013 inneh\u00e5ller inte en enda kiral atom. Om du f\u00f6rs\u00f6ker byta plats p\u00e5 tv\u00e5 substituenter f\u00e5r du samma molekyl som resultat. Byter du d\u00e4remot plats p\u00e5 tv\u00e5 substituenter hos en kiral kolatom, s\u00e5 f\u00e5r du en annan molekyl med andra fysiska och kemiska egenskaper. Ett gott men tragiskt exempel \u00e4r medicinen <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Thalidomide\">talidomid<\/a> som v\u00e4ntande m\u00f6drar under 50-60 -talsskiftet anv\u00e4nde mot graviditetsillam\u00e5ende. Medicinen \u00e4r en molekyl som inneh\u00e5ller ett kiralt center. Den ena formen har inga sidoeffekter och har \u00f6nskad verkan, medan den andra formen \u00e4r en teratogen och leder till deformationer och skador p\u00e5 nervsystemet hos fostret.<sup>[5]<\/sup><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/800px-Chirality_with_hands.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-5742\" width=\"491\" height=\"333\" srcset=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/800px-Chirality_with_hands.png 800w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/800px-Chirality_with_hands-300x204.png 300w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/800px-Chirality_with_hands-768x521.png 768w\" sizes=\"(max-width: 491px) 100vw, 491px\" \/><figcaption> <br>Dessa tv\u00e5 aminosyror \u00e4r varandras enantiomerer (spegelbilder). Kolet i mitten \u00e4r kiralt och byter man plats p\u00e5 tv\u00e5 substituenter f\u00e5r man den andra molekylen som resultat. Bild fr\u00e5n Wikipedia (16-03-2020) <a href=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-admin\/post.php?post=5739&amp;action=edit#\/media\/File:Chirality_with_hands.svg\">https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Chirality_(chemistry)#\/media\/File:Chirality_with_hands.svg<\/a>  (Public Domain)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/3suttx-2-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5745\" width=\"502\" height=\"252\" srcset=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/3suttx-2-2.jpg 704w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/3suttx-2-2-300x151.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 502px) 100vw, 502px\" \/><figcaption>D- och L-glukos \u00e4r varandras enantiomerer (spegelbilder).<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De flesta socker inneh\u00e5ller flera kirala kolatomer och d\u00e5 antalet \u00f6kar blir det snabbt sv\u00e5rt att h\u00e5lla reda p\u00e5 olika socker. Antalet unika socker beror p\u00e5 hur m\u00e5nga kirala kolatomer ett socker inneh\u00e5ller och kan beskrivas med 2<sup><em>n<\/em><\/sup>. Detta betyder att aldohexoserna som inneh\u00e5ller 4 kirala kolatomer har 16 unika kombinationer. F\u00f6r att h\u00e5lla koll p\u00e5 dessa anv\u00e4nds en Fischer-projektion.<\/p>\n\n\n\n<p>Fischer-projektionen \u00e4r \u2013 liksom namnet antyder \u2013 ett s\u00e4tt att projicera molekyler p\u00e5 ett tv\u00e5dimensionellt plan. Till skillnad fr\u00e5n den vanligtvis anv\u00e4nda skelettformeln visar Fischer-projektionen alltid de kirala kolens konfigurationer.<sup>[6]<\/sup> Konversionen mellan Fischer-projektion och skelettformel \u00e4r kanske f\u00f6rst inte helt uppenbart. F\u00f6ljande YouTube-video visualiserar bra hur konversionen kan g\u00f6ras (1:20-2:00).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe loading=\"lazy\" width=\"474\" height=\"267\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/R2TZfWY_7OY?start=80&#038;feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Tidigare n\u00e4mndes det att aldohexoserna har 16 unika kombinationer, som kan delas upp i 8 olika socker d\u00e4r var och ett socker har en spegelbild. L\u00e5t oss ignorera spegelbilderna s\u00e5 beh\u00f6ver vi inte komma ih\u00e5g lika mycket. Aldohexoserna presenteras i f\u00f6ljande bild. Det finns en minnesramsa f\u00f6r att komma ih\u00e5g deras namn och den g\u00e5r p\u00e5 f\u00f6ljande vis: \u201d<strong>All<\/strong> <strong>Alt<\/strong>ruists <strong>Gl<\/strong>adly <strong>Ma<\/strong>ke <strong>Gu<\/strong>m <strong>I<\/strong>n <strong>Gal<\/strong>lon <strong>Ta<\/strong>nks\u201d.<sup>[7]<\/sup><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/aldohex-1024x910.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-5741\" width=\"506\" height=\"449\" srcset=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/aldohex-1024x910.png 1024w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/aldohex-300x266.png 300w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/aldohex-768x682.png 768w\" sizes=\"(max-width: 506px) 100vw, 506px\" \/><figcaption>Aldohexosers Fischer-projektioner i nummerordning (bin\u00e4rt och decimalt) <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Ocks\u00e5 strukturerna \u00e4r enkla att komma ih\u00e5g om man t\u00e4nker sig att sockrenas Fischer-projektioner \u00e4r representationer av bin\u00e4ra tal. Hydroxylgrupper (-OH) som pekar mot h\u00f6ger har v\u00e4rdet 0, medan grupper som pekar mot v\u00e4nster har v\u00e4rdet 1.<sup>[7]<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r kommer gangsigns och dina h\u00e4nder med i bilden. Om du ska tenta allt det ovann\u00e4mnda s\u00e5 \u00e4r det tyv\u00e4rr inte till\u00e5tet att ta med en luntlapp till tenten.<sup>[8]<\/sup> D\u00e4remot kan \u00f6vervakaren av tenttillf\u00e4llet inte hindra dig ifr\u00e5n att ha med dig dina h\u00e4nder. (Som ni kanske f\u00f6rst\u00e5r skulle det d\u00e5 vara om\u00f6jligt att skriva tent.) Detta kan utnyttjas genom att under tenttillf\u00e4llet \u201dthrow:a gangsigns\u201d. I st\u00e4llet f\u00f6r aldehydgruppen (-CHO) som pekar upp\u00e5t p\u00e5 pappret, pekar din tumme upp i luften. Dina fingerspetsar visar \u00e5t vilket h\u00e5ll hydroxylgrupperna (-OH) pekar. Sen kan du r\u00e4kna dina fingrar bin\u00e4rt i takt med minnesramsan. Vilken hand som anv\u00e4nds har ingen skillnad s\u00e5 l\u00e4nge som fingrarna visar \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll. I f\u00f6ljande bilder ser du mina tv\u00e5 personliga favoriter. Kan du lista ut vilka socker som h\u00e4nderna visar?<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/galactos_hands-1024x576.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-5750\" srcset=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/galactos_hands-1024x576.png 1024w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/galactos_hands-300x169.png 300w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/galactos_hands-768x432.png 768w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/galactos_hands.png 1142w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption>I bilden visar den v\u00e4nstra handen D-galaktos (0110 eller 6). Gesten kan ocks\u00e5 vara till nytta under Tuska-festivalen.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/glukos_hand-1024x576.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-5751\" srcset=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/glukos_hand-1024x576.png 1024w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/glukos_hand-300x169.png 300w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/glukos_hand-768x432.png 768w, http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/glukos_hand.png 1092w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption>Den h\u00f6gra handen visar D-glukos (0010 eller 2). En gammal hederlig &#8221;sii dej&#8221;.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Konceptet kan vid behov anv\u00e4ndas som minnesregel \u00e4ven f\u00f6r kortare sockerkedjor. D\u00e5 ligger begr\u00e4nsningen endast i hur kreativ man \u00e4r att hitta p\u00e5 en ny ramsa. Vid behov kan fingrar p\u00e5 andra handen<sup>[9]<\/sup> kombineras och i ytterst s\u00e4llsynta fall \u00e4ven t\u00e5r. Dock vore detta opraktiskt eftersom man d\u00e5 beh\u00f6ver en apas vighet och dessutom m\u00e5ste ta av sig strumporna och sprida fotsvettlukt i tentsalen. De flesta socker kan r\u00e4knas p\u00e5 en hand om man tar tummen till hj\u00e4lp och redan socker som kr\u00e4ver tv\u00e5 h\u00e4nder \u00e4r s\u00e4llsynta.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Till\u00e4gg \/ Referenser:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ol><li>Empirisk formel: En formel som ber\u00e4ttar f\u00f6rh\u00e5llandet mellan olika atomer i en kemisk f\u00f6rening.<\/li><li><em>m<\/em> och <em>n<\/em> \u00e4r positiva heltal. Observera att H<sub>2<\/sub>O = vatten, men detta betyder inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att molekylen inneh\u00e5ller vatten i dess sanna bem\u00e4rkelse.<\/li><li>Hydrat: En kemisk f\u00f6rening som inneh\u00e5ller vatten eller dess best\u00e5ndsdelar.<\/li><li>Monosackarid (eller socker): En organisk molekyl som inneh\u00e5ller en aldehyd eller keton, och flera hydroxylgrupper.<\/li><li>Thalidomide: From Wikipedia, the free encyclopedia, h\u00e4mtat 16.03.2020, <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Thalidomide\">https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Thalidomide<\/a><\/li><li>Konfiguration: Det vill s\u00e4ga hur de olika substituenterna \u00e4r arrangerade i f\u00f6rh\u00e5llande till varandra.<\/li><li>S. Zheng (2015), <em>J. Chem. Educ.<\/em>, 92(2), s. 395\u2014398, DOI: 10.1021\/ed500254x<\/li><li>Relevant om du g\u00e5r kursen Biologinen Kemia (KEK205).<\/li><li>&#8230;om du r\u00e5kar \u00e4ga tv\u00e5 h\u00e4nder.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I naturen \u00e4r kolhydraterna bland de viktigaste biomolekylerna och utg\u00f6r majoriteten av biosf\u00e4rens biomassa. Cellulosa \u00e4r en viktig strukturell komponent i v\u00e4xters cellv\u00e4ggar och deoxiribos \u00e4r en best\u00e5ndsdel i den livsviktiga DNA-molekylen. I molekyl\u00e4rcellbiologi \u00e4r kolhydraterna de mest versatila informationsb\u00e4rarna. Igenk\u00e4nning av celler \u00e4r ofta resultat av interaktioner med kolhydrater. Som ett exempel best\u00e4ms blodgrupper &hellip; <a href=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/socker-forklarade-med-gangsigns-minnesregler-for-kolhydrater\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Socker f\u00f6rklarade med gangsigns \u2013 minnesregler f\u00f6r kolhydrater<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":26,"featured_media":5752,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[169,5],"tags":[182,184,185,114,181],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5739"}],"collection":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/26"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5739"}],"version-history":[{"count":13,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5739\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5780,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5739\/revisions\/5780"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5752"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5739"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5739"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5739"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}