{"id":1929,"date":"2013-11-15T00:00:08","date_gmt":"2013-11-14T21:00:08","guid":{"rendered":"http:\/\/spektraklet.wordpress.com\/?p=560"},"modified":"2018-03-15T16:19:44","modified_gmt":"2018-03-15T13:19:44","slug":"helt-skit-artikel","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/helt-skit-artikel\/","title":{"rendered":"Helt skit artikel"},"content":{"rendered":"

Exkrement, eller feces (uttalas \u201dfekes\u201d som en rask<\/i> nyl\u00e4nning p\u00e5pekade) \u00e4r h\u00e4rlett fr\u00e5n latinska ordet faeces<\/i>, vilket kan \u00f6vers\u00e4ttas som skitar<\/i>. Singularisformen \u00e4r faex<\/i>, vilket betyder (en) skith\u00f6g<\/i>.\u00a0 L\u00e4ran om feces kallas f\u00f6r skatologi, fr\u00e5n grekiskans \u03c3\u03ba\u03b1\u03c4\u03cc\u03c2 (skat\u00f3s<\/i>). Det bruna guldet kan behandlas objektivt ur medicinsk, socioekonomisk och id\u00e9historisk synvinkel, eller subjektivt genom vulg\u00e4ra f\u00f6rol\u00e4mpningar och sk\u00e4mt1<\/sup>.<\/p>\n

I det tidigmoderna Europa (ca 1450-1780) var det mycket vanligt i litteraturen och konsten att h\u00e4nvisa till kroppens avf\u00f6ringar, t.ex. feces, urin och spyor. Under senare tidsperioder ans\u00e5gs det ol\u00e4mpligt att n\u00e4mna defekation och dylika akter. Tabut har levt kvar \u00e4nda in i v\u00e5ra dagar, d\u00e5 t.ex. Oxford Dictionary klassificerar litteratur fr\u00e5n det tidigmoderna Europa som \u201dsmutsig\u201d. I verket Fecal Matters in Early Modern Literature and Art <\/i>h\u00e4vdar skribenterna att i v\u00e5ra dagar har sexualiteten f\u00f6rlorat en stor del av dess stigma, medan skatologi fortfarande g\u00f6r oss obekv\u00e4ma. Komedi utnyttjar ofta chockeffekten, vilket t.ex. producenterna av South Park<\/i> utnyttjar i allra h\u00f6gsta grad. Detta kan anses vara ett typexempel p\u00e5 den subjektiva synvinkeln.1 <\/sup><\/p>\n

\"cartman\"<\/p>\n

South Park, modern h\u00f6gkultur. I s\u00e4song 6 uppt\u00e4cker Cartman att han kan defekera genom munnen.<\/p>\n

L\u00e5t oss \u00e5terg\u00e5 till det objektiva. Det \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nt att de nordiska l\u00e4nderna \u00e4r i toppen n\u00e4r det kommer till konsumtion av kaffe per capita. Mannen p\u00e5 gatan \u00e4r ocks\u00e5 mycket medveten om kaffets laxativa effekt. Den skarpa resen\u00e4ren inser snabbt att toalettpappret \u00e4r av mycket h\u00f6gre kvalitet hemma i norr \u00e4n i s\u00f6derns varma l\u00e4nder. Kan det finnas en koppling mellan m\u00e4ngden intaget koffein och f\u00f6rbrukningen av toalettpapper?<\/p>\n

Det visar sig vara sv\u00e5rt att hitta statistik \u00f6ver den totala koffeinkonsumtionen i Europa. I tabell 1 \u00e4r sammanst\u00e4llt data fr\u00e5n 1999 f\u00f6r kaffe, te och kakao2<\/sup>. M\u00e4tt i mg\/capita\/dag<\/i> (mgCD) leder de nordiska l\u00e4nderna n\u00e4r det g\u00e4ller kaffe, men Nederl\u00e4nderna tar segern d\u00e5 \u00e4ven te och kakao betraktas. Energidryckernas popularitet har \u00f6kat markant sedan 1999, vilket m\u00e4rks p\u00e5 antalet hyperaktiva fjortisar. S\u00e4kerligen har \u00e4ven totala koffeinkonsumtionen \u00f6kat, men det \u00e4r som sagt sv\u00e5rt att hitta statistik f\u00f6r Europa. En studie fr\u00e5n 2010 uppskattar koffeinintaget i USA fr\u00e5n kaffe som 153 mgCD f\u00f6r personer \u00f6ver tv\u00e5 \u00e5r. V\u00e4rdet \u00e4r mycket n\u00e4ra 143 mgCD f\u00f6r hela populationen fr\u00e5n 1999. D\u00e5 \u00e4ven kolsyrade drycker inkluderas uppskattas totala konsumtionen i USA till 240 mgCD f\u00f6r personer \u00f6ver 2 \u00e5r och 300 mg\/capita\/dag f\u00f6r personer \u00f6ver 22 \u00e5r! Troligtvis utg\u00f6r kolsyrade drycker en markant andel av det dagliga intaget \u00e4ven i Europa.<\/p>\n

Tabell 1: Totala dagliga koffeinkonsumtionen fr\u00e5n kaffe, te och kakao per capita. Data fr\u00e5n \u00e5r 1999.<\/p>\n

\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Land<\/td>\nKoffein (mg\/person\/dag)<\/td>\n<\/tr>\n
Nederl\u00e4nderna<\/td>\n\n

414<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

Sverige<\/td>\n\n

407<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

Norge<\/td>\n\n

400<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

Danmark<\/td>\n\n

390<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

Finland<\/td>\n\n

329<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

Tyskland<\/td>\n\n

313<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

Schweiz<\/td>\n\n

288<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

Frankrike<\/td>\n\n

239<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

Australien<\/td>\n\n

232<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

USA<\/td>\n\n

168<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n

Hur \u00e4r det d\u00e5 med f\u00f6rbrukningen av toalettpapper? Man skulle f\u00f6rv\u00e4nta sig att de nordiska l\u00e4ndernas h\u00f6ga koffeinkonsumtion skulle korrelera med en h\u00f6gre f\u00f6rbrukning av toalettpapper. N\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker hitta statistik om \u00e4mnet visar det sig att finska namn dyker upp \u00f6verallt, s\u00e5som Tea Tuuli, Soile Kilpi, P\u00f6yry Consulting osv. Kanske det trots allt inte \u00e4r s\u00e5 \u00f6verraskande med tanke p\u00e5 den finska skogsindustrin. Alternativt \u00e4r de n\u00e4mnda personerna Studentbladets f.d. skribenter som vet hur man f\u00e5r skit till pappers.<\/p>\n

P\u00f6yry Consultings presentation (figur 1) visar toalett- och hush\u00e5llspapper konsumtionen fr\u00e5n 20093<\/sup>. L\u00e4nder med h\u00f6g levnadsstandard (Japan och V\u00e4steuropa) har liknande f\u00f6rbrukning av mjukpapper, d.v.s. toalett- och hush\u00e5llspapper. Och visst, de nordiska l\u00e4nderna f\u00f6rbrukar mera kakkapapper, men inte mest. Nordamerika har h\u00f6gsta f\u00f6rbrukningen av mjukpapper p\u00e5 maffiga 23 kg per capita. En tredje faktor m\u00e5ste vara involverad. Kanske totala kaloriintaget per capita p\u00e5verkar? Nordamerika har ett dagligt intag p\u00e5 3659 kcal, medan motsvarande siffra f\u00f6r norden och V\u00e4steuropa \u00e4r 3385 respektive 3535 kcal. I konstrast \u00e4r medelintaget i Japan ynka 2723 kcal.4<\/sup> Den liknande mjukpappersf\u00f6rbrukningen mellan V\u00e4steuropa och Japan, samt den stora skillnaden i dagligt intag p\u00e5 600 kcal talar om kulturella skillnader i hygien. Kan toalettpappret d\u00e5 vara billigare i Nordamerika och Norden? Det visar sig att produktionskostnaderna \u00e4r hela 19 % l\u00e4gre i Nordamerika j\u00e4mf\u00f6rt med Europa5<\/sup>. L\u00e4gre priser kan f\u00f6rklara en del av Nordamerikas kraftiga f\u00f6rbrukning.<\/p>\n

\"paper_consumption\"<\/p>\n

Figur 1: Regionala mjukpapperf\u00f6rbrukningen 1990-2009. L\u00e4nder med h\u00f6g levnadsstandard har h\u00f6gre f\u00f6rbrukning \u00e4n resten av v\u00e4rlden.<\/p>\n

Det verkar som att de nordiska l\u00e4ndernas h\u00f6gre kaffekonsumtion faktiskt korrelerar med mjukpapperf\u00f6rbrukningen. Premissen \u00e4r naturligtvis att europeiska l\u00e4nders hygienkultur \u00e4r liknande sinsemellan.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller Nordamerika och Japan kan konstateras att liknande samband mellan kaffe- och mjukpapperf\u00f6rbrukning inte finns. P\u00e5 basis av dagliga kaloriintaget skulle man tro att Europa och Nordamerika skulle ha likande f\u00f6rbrukning av mjukpapper. \u00c5 andra sidan borde Japan f\u00f6rbruka mindre mjukpapper \u00e4n Europa. Fr\u00e5n figur 1 ser vi att s\u00e5 \u00e4r inte fallet. Slutsatsen \u00e4r att hygienkulturen m\u00e5ste vara avg\u00f6rande f\u00f6r mjukpappersf\u00f6rbrukningen. Det \u00e4r m\u00f6jligt att i Nordamerika och Japan anv\u00e4nds flera ark \u00e5t g\u00e5ngen.<\/p>\n

 <\/p>\n

– Jere<\/p>\n

[1] Persels, J., Russel, J.G. Scatology, the Last Taboo: Introduction to Fecal Matters in Early Modern Literature and Art<\/i>, University of Nebraska, 2004, s. xiii<\/p>\n

[2] Maisto, S.A., Galizio, M., Connors, G.J. Drug Use and Abuse<\/i>, 6. t., Wadsworth, s. 175<\/p>\n

[3] Kilpi, S. State of the Tissue Industry \u2013 2011 and Onwards<\/i>, Poyry Management Consulting North America, 2011, < http:\/\/www.tappi.org\/Downloads\/Conference-Papers\/2011\/2011-PaperCon-Conference\/11PAP77.aspx>, h\u00e4mtad 11.11.2013<\/p>\n

[4] Food and Agriculture Organization of the United Nations, <http:\/\/faostat3.fao.org\/faostat-gateway\/go\/to\/download\/C\/CC\/E>, h\u00e4mtad 11.11.2013<\/p>\n

[5] Tuuli, T. Tissue production: who\u2019s the daddy?,<\/i> RISI, 2008, <https:\/\/www.risiinfo.com\/magazines\/July\/2008\/PP\/PPMagJuly-Tissue-production-who-is-the-daddy.html>, h\u00e4mtad 11.11.2013<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Exkrement, eller feces (uttalas \u201dfekes\u201d som en rask nyl\u00e4nning p\u00e5pekade) \u00e4r h\u00e4rlett fr\u00e5n latinska ordet faeces, vilket kan \u00f6vers\u00e4ttas som skitar. Singularisformen \u00e4r faex, vilket betyder (en) skith\u00f6g.\u00a0 L\u00e4ran om feces kallas f\u00f6r skatologi, fr\u00e5n grekiskans \u03c3\u03ba\u03b1\u03c4\u03cc\u03c2 (skat\u00f3s). Det bruna guldet kan behandlas objektivt ur medicinsk, socioekonomisk och id\u00e9historisk synvinkel, eller subjektivt genom vulg\u00e4ra f\u00f6rol\u00e4mpningar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Helt skit artikel<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[82,5],"tags":[67,118],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1929"}],"collection":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1929"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1929\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1987,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1929\/revisions\/1987"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1929"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1929"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1929"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}