{"id":1567,"date":"2016-12-05T12:19:21","date_gmt":"2016-12-05T09:19:21","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=1567"},"modified":"2018-01-24T14:58:57","modified_gmt":"2018-01-24T11:58:57","slug":"varfor-ser-vi-inte-stjarnorna","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/varfor-ser-vi-inte-stjarnorna\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r ser vi inte stj\u00e4rnorna?"},"content":{"rendered":"

Tycho Brahe kunde g\u00f6ra noggranna m\u00e4tningar av stj\u00e4rnors positioner redan p\u00e5 1500-talet med hj\u00e4lp av endast sina \u00f6gon. Det h\u00e4r g\u00e5r inte mera att g\u00f6ra i stora delar av v\u00e4rlden, p\u00e5 grund av s\u00e5 kallade ljusf\u00f6roreningar som g\u00f6r stj\u00e4rnor och andra himlakroppar sv\u00e5ra att urskilja.\u00a0Ljus som riktas upp\u00e5t mot natthimlen \u00e4r mycket st\u00f6rande ur en astronoms synvinkel och \u00e4r orsaken till att teleskop som anv\u00e4nds i forskningssyfte placeras p\u00e5 avl\u00e4gsna platser i t.ex. \u00f6knar.<\/p>\n

\"cloud_comparison\"<\/a>
http:\/\/userpage.fu-berlin.de\/~kyba\/images\/night_cloud_comparison.html<\/figcaption><\/figure>\n

Ljusf\u00f6roreningar uppst\u00e5r d\u00e5 artificiell belysning anv\u00e4nds ineffektivt till exempel d\u00e5 den \u00e4r felriktad eller d\u00e5 man anv\u00e4nder f\u00f6r starka lampor. Nu under \u00e5rets m\u00f6rkaste tider kan det vara sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig att det kunde finnas f\u00f6r mycket ljus. Vi vill ju ha allt ljus vi kan f\u00e5 och m\u00e4nniskor reser till och med s\u00f6derut s\u00e5 h\u00e4r \u00e5rs f\u00f6r att se en skymt av solen, men ljusf\u00f6roreningar kan \u00e4nd\u00e5 vara ett kostsamt milj\u00f6problem.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Ljusf\u00f6roreningar kan delas in i olika typer beroende p\u00e5 hur ljuset st\u00f6r omgivningen. Den f\u00f6rsta typen \u00e4r ljus som oavsktligt kommer in i bost\u00e4der, den andra typen \u00e4r bl\u00e4ndning som till exempel kan orsaka farosituationer i trafiken, som tredje typ finns \u00f6verdriven belysning av t.ex. byggnader, den fj\u00e4rde typen \u00e4r otydlighet som uppkommer p\u00e5 grund av f\u00f6r mycket belysning p\u00e5 samma plats, t.ex. s\u00e5 att r\u00e4ddningsv\u00e4gar inte syns tydligt och som femte och sista typ den karakteristiska orangea natthimlen som syns ovanf\u00f6r st\u00f6rre st\u00e4der.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Cirka 70 procent av finl\u00e4ndarna bor i st\u00e4der och har blivit vana vid upplysta omgivningar. Undertecknad har h\u00f6rt om h\u00f6gstadiel\u00e4rare i Helsingfors som m\u00e5ste st\u00e4nga in elever i ett m\u00f6rkt rum utan f\u00f6nster f\u00f6r att \u00f6vertyga dem om att det verkligen kan bli s\u00e5 m\u00f6rkt att man inte ser n\u00e5gonting alls. Andra fenomen som m\u00e4nniskor uppenbarligen inte mera k\u00e4nner till p\u00e5 grund av ljusf\u00f6roreningar \u00e4r norrsken och hur Vintergatan ser ut fr\u00e5n jorden. I amerikanska st\u00e4der har det vid str\u00f6mavbrott h\u00e4nt att m\u00e4nniskor ringt n\u00f6dnumret f\u00f6r att de blivit f\u00f6rskr\u00e4ckta n\u00e4r de f\u00f6rsta g\u00e5ngen sett Vintergatan, eftersom den normalt inte syns i de starkt upplysta st\u00e4derna.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"composite_map_of_the_world_2012\"<\/a>
http:\/\/earthobservatory.nasa.gov\/NaturalHazards\/view.php?id=79765<\/figcaption><\/figure>\n

Problemen som uppkommer p\u00e5 grund av ljusf\u00f6roreningar \u00e4r fr\u00e4mst att energi anv\u00e4nds i on\u00f6dan och t\u00e4r p\u00e5 naturresurserna och att n\u00e5gon, ofta skattebetalare, skall betala f\u00f6r denna energi. I USA kostar detta cirka 10 miljarder dollar per \u00e5r och trots att dollar inte \u00e4r en energienhet kan man anta att det finns en del k\u00e4rnkraftverk som \u00e4r ig\u00e5ng helt i on\u00f6dan bara p\u00e5 grund av detta. S\u00e5 naturen tar skada och vi betalar dessutom f\u00f6r det, men drar vi sj\u00e4lva n\u00e5gon nytta av detta ljus?<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Tyv\u00e4rr \u00e4r svaret ofta nej. Ljusf\u00f6roreningar kan p\u00e5verka m\u00e4nniskans s\u00f6mncykler och hormonproduktion p\u00e5 samma s\u00e4tt som vi har h\u00f6rt att bl\u00e5tt ljus fr\u00e5n dator- och telefonsk\u00e4rmar g\u00f6r. Redan ljus som \u00e4r starkare \u00e4n en lux kan f\u00e5 melatoninproduktionen att stanna av. Det h\u00e4r g\u00f6r att kroppens inre klocka rubbas och att kroppen inte varvar ner. Melatoninet reglerar ocks\u00e5 hormonniv\u00e5er i kroppen och man tror att rubbningar i melatoninniv\u00e5n kan leda till f\u00f6rh\u00f6jd risk f\u00f6r br\u00f6stcancer och fettma.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Man tror att v\u00e4xter inte p\u00e5verkas s\u00e5 mycket av artificiellt ljus, medan djur p\u00e5verkas p\u00e5 samma s\u00e4tt som m\u00e4nniskor. Dessutom kan djur f\u00e5 sv\u00e5rt att orientera sig. Till exempel f\u00e5glar, insekter och sk\u00f6ldpaddor orienterar i naturen med hj\u00e4lp av solen. Om det d\u00e5 finns en stark artificiell ljusk\u00e4lla kan det h\u00e4nda att f\u00e5glar flyger in i lyktstolpar eller att sk\u00f6ldpaddor simmar mot st\u00e4der ist\u00e4llet f\u00f6r havet. Det finns ocks\u00e5 fall d\u00e4r djur har nytta av artificiellt ljus, t.ex. en del fladderm\u00f6ss har l\u00e4rt sig jaga i n\u00e4rheten av gatlyktor eftersom insekter samlas d\u00e4r.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Som tur kan man l\u00f6sa m\u00e5nga av ljusproblemen med lite ingenj\u00f6rskonst. Det viktigaste \u00e4r att t\u00e4nka p\u00e5 att inte rikta ljus ovanf\u00f6r horisontalplanet. Det g\u00e5r att g\u00f6ra till exempel genom att avsk\u00e4rma ljusk\u00e4llor p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt s\u00e5 att de lyser ner\u00e5t, genom att belysa fasader uppifr\u00e5n ner ist\u00e4llet f\u00f6r nerifr\u00e5n upp och f\u00f6rst\u00e5s genom att sl\u00e4cka on\u00f6dig belysning.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Celina<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tycho Brahe kunde g\u00f6ra noggranna m\u00e4tningar av stj\u00e4rnors positioner redan p\u00e5 1500-talet med hj\u00e4lp av endast sina \u00f6gon. Det h\u00e4r g\u00e5r inte mera att g\u00f6ra i stora delar av v\u00e4rlden, p\u00e5 grund av s\u00e5 kallade ljusf\u00f6roreningar som g\u00f6r stj\u00e4rnor och andra himlakroppar sv\u00e5ra att urskilja.\u00a0Ljus som riktas upp\u00e5t mot natthimlen \u00e4r mycket st\u00f6rande ur en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Varf\u00f6r ser vi inte stj\u00e4rnorna?<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[85,5],"tags":[78,79],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1567"}],"collection":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1567"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1567\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1572,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1567\/revisions\/1572"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1567"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1567"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1567"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}