{"id":1000,"date":"2014-04-06T18:34:34","date_gmt":"2014-04-06T15:34:34","guid":{"rendered":"http:\/\/spektraklet.wordpress.com\/?p=653"},"modified":"2018-03-15T15:06:26","modified_gmt":"2018-03-15T12:06:26","slug":"balmers-peak-kan-xkcd-ha-ratt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/balmers-peak-kan-xkcd-ha-ratt\/","title":{"rendered":"Ballmer Peak \u2013 Kan XKCD ha r\u00e4tt?"},"content":{"rendered":"<p>Ballmer\u00a0 Peak \u00e4r ett relativt k\u00e4nt begrepp bland folk som har l\u00e4st n\u00e5gra kurser data, samt vem som helst som k\u00e4nner s\u00e5dana dataloger som inte f\u00f6rst\u00e5r att h\u00e5lla sina sk\u00e4mt till sig sj\u00e4lva. Ursprunget till begreppet kan ni hitta i er s\u00e5ngbok p\u00e5 sidan 60, p\u00e5 samma sida som det i min s\u00e5ngbok finns en god jul h\u00e4lsning samt ordet \u201ddubbelsup\u201d.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/ballmer_peak.png\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-medium wp-image-654\" src=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/ballmer_peak.png?w=300\" alt=\"ballmer_peak\" width=\"300\" height=\"272\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det handlar allts\u00e5 om p\u00e5st\u00e5endet att det skulle finnas n\u00e5gon koncentration av alkohol i blodomloppet som betydligt skulle \u00f6ka programeringsf\u00f6rm\u00e5gan. XKCD p\u00e5st\u00e5r att koncentrationen skulle ligga n\u00e5gonstans mellan 1.29 och 1.38 promille, vilket motsvarar ca 7 portioner p\u00e5 2 timmar f\u00f6r n\u00e5gon som v\u00e4ger 70 kg. Kan det allts\u00e5 vara m\u00f6jligt att det l\u00f6nar sig dricka 7 \u00f6l innan man b\u00f6rjar med sina data r\u00e4kne\u00f6vningar? Detta l\u00e5ter ju som n\u00e5got v\u00e4rt att unders\u00f6kas.<\/p>\n<p>D\u00e5 man designar ett experiment f\u00f6r att testa n\u00e5got s\u00e5nt h\u00e4r m\u00f6ter man genast p\u00e5 en massa sv\u00e5righeter. Begreppet \u201dprogramming ability\u201d som finns p\u00e5 y-axeln i serien \u00e4r inte speciellt formellt. Det \u00e4r inte heller enkelt att f\u00e5 tag p\u00e5 bra samt billiga m\u00e4tare f\u00f6r att m\u00e4ta alkoholhalt i blodet. Vidare existerar det ett antal andra variabler som \u00e4r sv\u00e5ra att kontrollera. Om man ger sju \u00f6l \u00e5t n\u00e5gon som just och just kan \u201dHello World\u201d i java s\u00e5 \u00e4r det inte hemskt \u00f6verraskande att den inte f\u00e5r n\u00e5got mer \u00e4n Hello World gjort efter att ha druckit dem heller. Man kan allts\u00e5 f\u00f6rv\u00e4nta sig att resultaten varierar mycket fr\u00e5n person till person beroende p\u00e5 dens tidigare programmeringsf\u00f6rm\u00e5ga. Vi skulle allts\u00e5 beh\u00f6va en stor m\u00e4ngd m\u00e4nniskor att testa med.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/img_1017.jpg\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-medium wp-image-655\" src=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/img_1017.jpg?w=300\" alt=\"IMG_1017\" width=\"300\" height=\"225\" \/><\/a><\/p>\n<p>D\u00e5 man \u00f6vers\u00e4tter stor m\u00e4ngd till Spektrum spr\u00e5k f\u00e5r man 5. En onsdagskv\u00e4ll for vi allts\u00e5 mot Klubben med 5 ivriga kodare f\u00f6r att se ifall det ligger n\u00e5got bakom det hela. Som uppgifter hade jag valt r\u00e4kne\u00f6vningar fr\u00e5n \u00e5rets Tietorakenteet ja Algoritmit kurs (TiRA). TiRA brukar man g\u00e5 under sin f\u00f6rsta v\u00e5rtermin som datalog, dvs. efter ett halvt \u00e5r av studier. En stor del av deltagarna p\u00e5 kursen tycker om TiRA s\u00e5 mycket att de g\u00e5r den flera \u00e5r i rad.<\/p>\n<p>En viktig detalj om TiRA uppgifter \u00e4r att det ofta kr\u00e4vs lite mer \u00e4n ren programmeringsf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r att l\u00f6sa dem. Man m\u00e5ste t\u00e4nka p\u00e5 detaljer som hur effektiv koden \u00e4r. Ett exempel p\u00e5 en lite l\u00e4ttare uppgift som var med i v\u00e5rt test var att koda en metod som kollar ifall tv\u00e5 givna ord \u00e4r anagram av varandra.\u00a0 F\u00f6r den intresserade l\u00e4saren finns det i k\u00e4llorna en artikel som behandlar exempel p\u00e5 kod effektivitet via fibonacci talens utr\u00e4ckning (som ocks\u00e5 var en av uppgifterna). Jag vill tacka TiRA handledarna och f\u00f6rel\u00e4saren f\u00f6r uppgifterna och testen till uppgifterna.<\/p>\n<p>Efter att alla bl\u00e5st nollor satt vi ig\u00e5ng. Jag hade f\u00f6rberett 6 ronder med 4 uppgifter per rond. Efter f\u00f6rsta ronden blev det klart att detta var allt f\u00f6r mycket. Det var n\u00e4mligen endast en av testpersonerna som fick tv\u00e5 uppgifter gjorda p\u00e5 tiden 20.14. F\u00f6r resten av ronderna m\u00e4tte vi d\u00e4rf\u00f6r tid taget per uppgift med en timeout p\u00e5 20 minuter per rond. Mellan varje rond dracks det uppfriskningar och h\u00f6lls en paus p\u00e5 15 minuter.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/img_1021.jpg\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-medium wp-image-656\" src=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/img_1021.jpg?w=300\" alt=\"IMG_1021\" width=\"300\" height=\"225\" \/><\/a><\/p>\n<p><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-medium wp-image-658\" src=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/nimetocc88n.png?w=300\" alt=\"Nimeto\u0308n\" width=\"300\" height=\"180\" \/><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-medium wp-image-659\" src=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/uppgifter1.png?w=300\" alt=\"Uppgifter\" width=\"300\" height=\"180\" \/><\/p>\n<p>Resultaten hittas i graferna. Stapeldiagrammet till h\u00f6ger visar m\u00e4ngden l\u00f6sta uppgifter varje runda, andra grafen visar m\u00e4tta promillehalten innan varje runda. I \u00e4kta statistik anda borde jag nu hitta p\u00e5 metriker vilka skulle f\u00e5 resultaten att bli imponerande. Men f\u00f6rst vill jag kommentera p\u00e5 en observation jag gjorde under ronderna. Som ni ser s\u00e5 steg promill niv\u00e5erna inte hur h\u00f6gt som helst. Dock skulle man p\u00e5 ljudniv\u00e5n som testgruppen h\u00f6ll inte ha trott att de flesta var i k\u00f6rskick de f\u00f6rsta tre ronderna. En placebo-effekt kunde allts\u00e5 definitivt m\u00e4rkas, inte s\u00e5 mycket p\u00e5 sj\u00e4lva probleml\u00f6sningen som allm\u00e4nna beteendet.<\/p>\n<p>N\u00e4r det kommer till de egentliga resultaten kr\u00e4vs det mycket fantasi f\u00f6r att kunna s\u00e4ga n\u00e5got. Det enda jag kommer p\u00e5 \u00e4r att under f\u00f6rsta rundan (efter en enda \u00f6l) l\u00f6ste hela gruppen flest uppgifter, vilket med lite handviftande skulle kunna tyda p\u00e5 att en \u00f6l lugnade ner testgruppen tillr\u00e4kligt f\u00f6r att \u00f6ka totala m\u00e4ngden uppgifter l\u00f6st. Men som sagt, mycket handviftande kr\u00e4vs f\u00f6r att dra n\u00e5gra statistiskt signifikanta slutsatser.<\/p>\n<p><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-medium wp-image-657\" src=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/img_1030.jpg?w=300\" alt=\"IMG_1030\" width=\"300\" height=\"225\" \/><\/p>\n<p>D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e4kert b\u00e4st att spela beer pong ist\u00e4llet.<\/p>\n<p><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-medium wp-image-660\" src=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/img_10331.jpg?w=300\" alt=\"IMG_1033\" width=\"300\" height=\"225\" \/><\/p>\n<p>Det blev allts\u00e5 inte s\u00e5 mycket bevisat den kv\u00e4llen. Tur i oturen s\u00e5 har effekten av alkohol p\u00e5 m\u00e4nniskokroppen och tankeverksamheten unders\u00f6kts i bredare skala annanstans. De forskningar som jag hittat unders\u00f6ker oftast kopplingen mellan kreativt t\u00e4nkande och alkoholkonsumption. Kreativt t\u00e4nkande \u00e4r mycket viktigt i probleml\u00f6sning och kodning, s\u00e5 eventuella resultat borde g\u00e5 att applicera p\u00e5 Ballmer Peak ocks\u00e5.<\/p>\n<p>Alkohol g\u00f6r en m\u00e4nniska full, detta torde de flesta av er veta. Men en liten m\u00e4ngd alkohol kan i vissa fall f\u00f6rb\u00e4ttra prestandan. Ett exempel av detta \u00e4r sporter som kr\u00e4ver lugnhet och stadig hand, s\u00e5 som skytte. Dock m\u00e5ste det ju p\u00e5pekas att det finns m\u00e5nga orsaker\u00a0 varf\u00f6r det \u00e4nd\u00e5 inte skulle vara en bra id\u00e9 att ha deltagare dricka alkohol innan de far ut till banan och siktar skjutvapnen mot sm\u00e5 tavlor.<\/p>\n<p>N\u00e4r det kommer till kopplingen mellan alkohol och kreativitet s\u00e5 finns det en del resultat som tyder p\u00e5 att en promillehalt p\u00e5 1.2 -1.4 f\u00f6rb\u00e4ttrar vissa aspekter av kreativt t\u00e4nkande men f\u00f6rs\u00e4mrar andra. Specifikt s\u00e5 l\u00e4r lite alkohol g\u00f6ra hj\u00e4rnan b\u00e4ttre p\u00e5 att kombinera information som den har f\u00e5tt f\u00f6r att skapa l\u00f6sningar; ni vet de d\u00e4r &#8221;ahaa&#8221; upplevelserna som kommer d\u00e5 man minst f\u00f6rv\u00e4ntar sig. D\u00e4remot g\u00f6r alkohol hj\u00e4rnan s\u00e4mre p\u00e5 att ta in ny information samt verifiera att l\u00f6sningarna den hittar p\u00e5 \u00e4r korrekta. Det har \u00e4ven gjorts unders\u00f6kningar om effekten av alkohol p\u00e5 kreativ produktivitet bland 34 k\u00e4nda f\u00f6rfattare, komposit\u00f6rer samt andra artister under 1900-talet. Resultatet var ofullst\u00e4ndiga och delvis mots\u00e4gelsefulla. I 75% av fallen hade alkohol en negativ inverkan p\u00e5 produktiviteten, speciellt en l\u00e5ngvarig alkoholanv\u00e4ndning. En direkt positiv inverkan kunde observeras i 9% och en indirekt i 50%. I unders\u00f6kningen hittades ocks\u00e5 tecken p\u00e5 att kreativ produktivitet \u00e4ven \u00f6kar alkoholintagningen, vilket g\u00f6r det hela till ett &#8221;h\u00f6nan och \u00e4gget&#8221; problem. Dock rapporteras inte m\u00e4ngder alkohol kvantitativt, vilket g\u00f6r unders\u00f6kningen sv\u00e5rare att applicera p\u00e5 Ballmer Peak.<\/p>\n<p>En del unders\u00f6kningar st\u00f6der tanken om att alkohol egentligen fungerar som placebo n\u00e4r det kommer till kreativitet och probleml\u00f6sning. I en unders\u00f6kning drack olika testgrupper olika starka vodka tonics utan att veta exakt hur starka var och en fick. En positiv effekt av alkohol f\u00f6r probleml\u00f6sning kunde observeras i <strong>alla<\/strong> testgrupper, vilket f\u00f6resl\u00e5r att effekten kan bero p\u00e5 att man f\u00f6rv\u00e4ntar sig bli b\u00e4ttre om man dricker lite.\u00a0 Liknande resultat m\u00e4rktes bland v\u00e5ra testpersoner; att man f\u00f6rv\u00e4ntar sig vara onykter bidrar ocks\u00e5 en hel del till hur onyktert man beter sig.<\/p>\n<p>Avslutningsvis t\u00e4nkte jag visa er en alternativ tolkning av balmers peaken. XKCD har tydligen endast valt att anv\u00e4nda projektionen av den egentliga 3D kurvan till tv\u00e5 dimensioner. N\u00e4sta g\u00e5ng r\u00f6star jag f\u00f6r att vi k\u00f6r liknande tester i Mallbolage ist\u00e4llet med endast &#8221;Hello world&#8221; som uppgift. Tack till alla frivilla som hj\u00e4lpte till med testandet, hoppas ni hade lika roligt som jag.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/ballmer.png\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-medium wp-image-661\" src=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/ballmer.png?w=300\" alt=\"Ballmer\" width=\"300\" height=\"129\" \/><\/a><\/p>\n<p>Jeremias<\/p>\n<p>P.S. Mallbolage l\u00e4r vara v\u00e4rldens sv\u00e5raste kodspr\u00e5k.<\/p>\n<p>K\u00e4llor:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.laskurit.fi\/promille\/?amount=10&amp;sex=f&amp;weight=70&amp;hours=2&amp;submit=Laske+promillem%C3%A4%C3%A4r%C3%A4\">http:\/\/www.laskurit.fi\/promille\/?amount=10&amp;sex=f&amp;weight=70&amp;hours=2&amp;submit=Laske+promillem%C3%A4%C3%A4r%C3%A4<\/a><\/p>\n<p>https:\/\/www.ics.uci.edu\/~eppstein\/161\/960109.html<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/xkcd.com\/323\/\">https:\/\/xkcd.com\/323\/<\/a><\/p>\n<p>http:\/\/www.scriptol.com\/programming\/hello-world.php<\/p>\n<p>http:\/\/onlinelibrary.wiley.com\/doi\/10.1002\/j.2162-6057.1999.tb01036.x\/abstract<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/onlinelibrary.wiley.com\/doi\/10.1111\/j.1360-0443.1990.tb03726.x\/abstract\">http:\/\/onlinelibrary.wiley.com\/doi\/10.1111\/j.1360-0443.1990.tb03726.x\/abstr<\/a><\/p>\n<p>http:\/\/www.jstor.org\/discover\/10.2307\/1423036?uid=3737976&#038;uid=2&#038;uid=4&#038;sid=21103808186867<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.usada.org\/prohibited-list\/athlete-guide\/\">http:\/\/www.usada.org\/prohibited-list\/athlete-guide\/<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.healthcentre.org.uk\/sports-medicine\/sports-alcohol-sports-performance.html\">http:\/\/www.healthcentre.org.uk\/sports-medicine\/sports-alcohol-sports-performance.html<\/a><\/p>\n<p>http:\/\/www.sultanik.com\/Blog%3aBallmer<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ballmer\u00a0 Peak \u00e4r ett relativt k\u00e4nt begrepp bland folk som har l\u00e4st n\u00e5gra kurser data, samt vem som helst som k\u00e4nner s\u00e5dana dataloger som inte f\u00f6rst\u00e5r att h\u00e5lla sina sk\u00e4mt till sig sj\u00e4lva. Ursprunget till begreppet kan ni hitta i er s\u00e5ngbok p\u00e5 sidan 60, p\u00e5 samma sida som det i min s\u00e5ngbok finns en &hellip; <a href=\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/balmers-peak-kan-xkcd-ha-ratt\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Ballmer Peak \u2013 Kan XKCD ha r\u00e4tt?<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[83,5],"tags":[52,53],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1000"}],"collection":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1000"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1000\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1796,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1000\/revisions\/1796"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1000"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1000"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1000"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}