Månadsarkiv: april 2014

Ballmer Peak – Kan XKCD ha rätt?

Ballmer  Peak är ett relativt känt begrepp bland folk som har läst några kurser data, samt vem som helst som känner sådana dataloger som inte förstår att hålla sina skämt till sig själva. Ursprunget till begreppet kan ni hitta i er sångbok på sidan 60, på samma sida som det i min sångbok finns en god jul hälsning samt ordet ”dubbelsup”.

ballmer_peak

Det handlar alltså om påståendet att det skulle finnas någon koncentration av alkohol i blodomloppet som betydligt skulle öka programeringsförmågan. XKCD påstår att koncentrationen skulle ligga någonstans mellan 1.29 och 1.38 promille, vilket motsvarar ca 7 portioner på 2 timmar för någon som väger 70 kg. Kan det alltså vara möjligt att det lönar sig dricka 7 öl innan man börjar med sina data räkneövningar? Detta låter ju som något värt att undersökas.

Då man designar ett experiment för att testa något sånt här möter man genast på en massa svårigheter. Begreppet ”programming ability” som finns på y-axeln i serien är inte speciellt formellt. Det är inte heller enkelt att få tag på bra samt billiga mätare för att mäta alkoholhalt i blodet. Vidare existerar det ett antal andra variabler som är svåra att kontrollera. Om man ger sju öl åt någon som just och just kan ”Hello World” i java så är det inte hemskt överraskande att den inte får något mer än Hello World gjort efter att ha druckit dem heller. Man kan alltså förvänta sig att resultaten varierar mycket från person till person beroende på dens tidigare programmeringsförmåga. Vi skulle alltså behöva en stor mängd människor att testa med.

IMG_1017

Då man översätter stor mängd till Spektrum språk får man 5. En onsdagskväll for vi alltså mot Klubben med 5 ivriga kodare för att se ifall det ligger något bakom det hela. Som uppgifter hade jag valt räkneövningar från årets Tietorakenteet ja Algoritmit kurs (TiRA). TiRA brukar man gå under sin första vårtermin som datalog, dvs. efter ett halvt år av studier. En stor del av deltagarna på kursen tycker om TiRA så mycket att de går den flera år i rad.

En viktig detalj om TiRA uppgifter är att det ofta krävs lite mer än ren programmeringsförmåga för att lösa dem. Man måste tänka på detaljer som hur effektiv koden är. Ett exempel på en lite lättare uppgift som var med i vårt test var att koda en metod som kollar ifall två givna ord är anagram av varandra.  För den intresserade läsaren finns det i källorna en artikel som behandlar exempel på kod effektivitet via fibonacci talens uträckning (som också var en av uppgifterna). Jag vill tacka TiRA handledarna och föreläsaren för uppgifterna och testen till uppgifterna.

Efter att alla blåst nollor satt vi igång. Jag hade förberett 6 ronder med 4 uppgifter per rond. Efter första ronden blev det klart att detta var allt för mycket. Det var nämligen endast en av testpersonerna som fick två uppgifter gjorda på tiden 20.14. För resten av ronderna mätte vi därför tid taget per uppgift med en timeout på 20 minuter per rond. Mellan varje rond dracks det uppfriskningar och hölls en paus på 15 minuter.

IMG_1021

NimetönUppgifter

Resultaten hittas i graferna. Stapeldiagrammet till höger visar mängden lösta uppgifter varje runda, andra grafen visar mätta promillehalten innan varje runda. I äkta statistik anda borde jag nu hitta på metriker vilka skulle få resultaten att bli imponerande. Men först vill jag kommentera på en observation jag gjorde under ronderna. Som ni ser så steg promill nivåerna inte hur högt som helst. Dock skulle man på ljudnivån som testgruppen höll inte ha trott att de flesta var i körskick de första tre ronderna. En placebo-effekt kunde alltså definitivt märkas, inte så mycket på själva problemlösningen som allmänna beteendet.

När det kommer till de egentliga resultaten krävs det mycket fantasi för att kunna säga något. Det enda jag kommer på är att under första rundan (efter en enda öl) löste hela gruppen flest uppgifter, vilket med lite handviftande skulle kunna tyda på att en öl lugnade ner testgruppen tillräkligt för att öka totala mängden uppgifter löst. Men som sagt, mycket handviftande krävs för att dra några statistiskt signifikanta slutsatser.

IMG_1030

Därför är det säkert bäst att spela beer pong istället.

IMG_1033

Det blev alltså inte så mycket bevisat den kvällen. Tur i oturen så har effekten av alkohol på människokroppen och tankeverksamheten undersökts i bredare skala annanstans. De forskningar som jag hittat undersöker oftast kopplingen mellan kreativt tänkande och alkoholkonsumption. Kreativt tänkande är mycket viktigt i problemlösning och kodning, så eventuella resultat borde gå att applicera på Ballmer Peak också.

Alkohol gör en människa full, detta torde de flesta av er veta. Men en liten mängd alkohol kan i vissa fall förbättra prestandan. Ett exempel av detta är sporter som kräver lugnhet och stadig hand, så som skytte. Dock måste det ju påpekas att det finns många orsaker  varför det ändå inte skulle vara en bra idé att ha deltagare dricka alkohol innan de far ut till banan och siktar skjutvapnen mot små tavlor.

När det kommer till kopplingen mellan alkohol och kreativitet så finns det en del resultat som tyder på att en promillehalt på 1.2 -1.4 förbättrar vissa aspekter av kreativt tänkande men försämrar andra. Specifikt så lär lite alkohol göra hjärnan bättre på att kombinera information som den har fått för att skapa lösningar; ni vet de där ”ahaa” upplevelserna som kommer då man minst förväntar sig. Däremot gör alkohol hjärnan sämre på att ta in ny information samt verifiera att lösningarna den hittar på är korrekta. Det har även gjorts undersökningar om effekten av alkohol på kreativ produktivitet bland 34 kända författare, kompositörer samt andra artister under 1900-talet. Resultatet var ofullständiga och delvis motsägelsefulla. I 75% av fallen hade alkohol en negativ inverkan på produktiviteten, speciellt en långvarig alkoholanvändning. En direkt positiv inverkan kunde observeras i 9% och en indirekt i 50%. I undersökningen hittades också tecken på att kreativ produktivitet även ökar alkoholintagningen, vilket gör det hela till ett ”hönan och ägget” problem. Dock rapporteras inte mängder alkohol kvantitativt, vilket gör undersökningen svårare att applicera på Ballmer Peak.

En del undersökningar stöder tanken om att alkohol egentligen fungerar som placebo när det kommer till kreativitet och problemlösning. I en undersökning drack olika testgrupper olika starka vodka tonics utan att veta exakt hur starka var och en fick. En positiv effekt av alkohol för problemlösning kunde observeras i alla testgrupper, vilket föreslår att effekten kan bero på att man förväntar sig bli bättre om man dricker lite.  Liknande resultat märktes bland våra testpersoner; att man förväntar sig vara onykter bidrar också en hel del till hur onyktert man beter sig.

Avslutningsvis tänkte jag visa er en alternativ tolkning av balmers peaken. XKCD har tydligen endast valt att använda projektionen av den egentliga 3D kurvan till två dimensioner. Nästa gång röstar jag för att vi kör liknande tester i Mallbolage istället med endast ”Hello world” som uppgift. Tack till alla frivilla som hjälpte till med testandet, hoppas ni hade lika roligt som jag.

Ballmer

Jeremias

P.S. Mallbolage lär vara världens svåraste kodspråk.

Källor:

http://www.laskurit.fi/promille/?amount=10&sex=f&weight=70&hours=2&submit=Laske+promillem%C3%A4%C3%A4r%C3%A4

https://www.ics.uci.edu/~eppstein/161/960109.html

https://xkcd.com/323/

http://www.scriptol.com/programming/hello-world.php

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/j.2162-6057.1999.tb01036.x/abstract

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1360-0443.1990.tb03726.x/abstr

http://www.jstor.org/discover/10.2307/1423036?uid=3737976&uid=2&uid=4&sid=21103808186867

http://www.usada.org/prohibited-list/athlete-guide/

http://www.healthcentre.org.uk/sports-medicine/sports-alcohol-sports-performance.html

http://www.sultanik.com/Blog%3aBallmer