Historia

Kort historik över Spektrum rf (tidigare Kemistklubben)

De tidiga åren

Det var i början av 1930-talet åtta svenska laudaturstuderande i kemi som inte kände sig riktigt hemmastadda i den nyligen grundade ämnesföreningen Helsingin Yliopiston Kemistit. Således grundade dessa åtta den 23 mars 1933 Kemistklubben. Klubben gick först under namnet Svenska Kemistklubben. Senare blev det officiella namnet Kemistklubben.

I februari 1936 godkändes även kvinnliga medlemmar. Den konservative Ragnar Lydén skrev ut sig ur föreningen i protest. Sin första kvinnliga ordförande, Margareta Jaatinen, fick föreningen år 1940.

Som en följd av kriget låg föreningens verksamhet nästan helt nere från hösten 1941 till våren –43. Av denna orsak valdes inga funktionärer för året 1942. Under årsmötet i januari 1943 valdes nya funktionärer. Styrelsen från –41 beviljades inte ansvarsfrihet på detta möte, utan den fick i uppgift att “reda upp föreningens papper” från det gångna året.

I december 1945 registrerades föreningen. I detta sammanhang var man bl.a. tvungen att lindra på medlemsantagningsparagrafen. Fram till denna stadgeändring hade nya medlemmar röstats in i omröstningar där en nej-röst motsvarade fem ja-röster.

Kemistklubben blir Spektrum

Året var 1961 då Kemistklubbens medlemsbas breddades. Föreningen kunde kalla sig fakultetsförening och namnet ändrades till Spektrum rf (med på slutrakan i namnomröstningen fanns även förslagen Sigma och Origo). Stadgeändringen godkändes 22.3.1961 och nämnändringen ägde rum en månad senare, den 19 april. Helt officiellt blev namnet i oktober samma år.

Studentpolitik

Spektrum lär i viss mån också ha berörts av politik under de radikala åren i slutet av 60- och början av 70-talet. Till exempel år 1968 hette föreningens ordförande Ullica Segerstråle. Hon ville vara radikal, men det ville inte den övriga styrelsen (Gunnar Nyström, Ari Helenius, Niklas Meinander). Styrelsen förde spektral debatt i Hufvudstadsbladets (!!!) insändarspalter.

För övrigt hörde Spektrum till den konservativa sidan och somliga marscherade med fanan i topp över till radikala HYK och Limes. Ordförande från början av 70-talet har berättat att man fick vara bestämd på månadsmötena, och klämma i med klubban allt vad man orkade, så att man fick slut på polemiserandet, och kunde övergå till programmet, som även på den tiden ofta var av det fuktiga slaget (“kunde övergå till att svina”, för att citera Urban Wiik).

Klubblokalen

År 1970 var mycket betydande för Spektrums del. Då fick föreningen flytta in i den gamla kolkällaren på Mariegatan 10 och hyra den som klubblokal. Den 19 februari undertecknades hyreskontraktet mellan Victoriastiftelsen och Spektrum rf Kontraktet trädde i kraft 1.3.1970. Efter flera veckors hårt svabbande och inredande hölls den första sitsen 13.4.1970. På månadsmötet 6.5.1970 konstaterades i paragraf 14 att grannarna hade klagat över oljud ute på gården…

Spektraklet

I slutet av 70-talet startade Spektraklet. Ett provnummer i två upplagor utgavs 1976. Det andra numret av Spektraklet kom sedan ut hösten 1978, och därefter har tidningen utkommit regelbundet fyra gånger om året. År 1982 utgavs dessutom ett extra Abi-Spektrakel. Under senare delen av 90-talet har man brukat ge ut speciella gulnäbbsspektrakel som delas ut endast åt gulisarna.

Resor

Utlandsexkursionerna är inte någon direkt ny uppfinning. I slutet av 60- och början av 70-talet genomfördes XQR2:er åtminstone till Norge respektive Tjeckoslovakien. Sedan hösten –85 kan XQR2:erna anses vara regelbundet spektralt program. Norden-turnén 1985 (som medförde bl.a. 17 danska gäster till årsfesten) hade rutten Trondheim-Oslo-Göteborg-Köpenhamn-Lund-Linköping-Stockholm. ÖX 1988 gick inte till Skandinavien, utan hade rutten Leningrad-Tallinn-Riga-Minsk-Warszawa-Östberlin-Västberlin och via Gdansk till Helsingfors. SkanX 1992 hade rutten Stockholm-Lund-Karlstad-Oslo-Trondheim och via Stockholm hem. År 1995 kombinerade EuX Skandinavien och kontinenten med rutten Göteborg-Århus-Utrecht(-Amsterdam-Leiden)-Hamburg-Köpenhamn-Stockholm-Helsingfors. 1998 var det tur med NoSeX, 2001 Höstsex och 2004 Czex.

Åtminstone två av de spektrala utlandsresorna har resulterat i äktenskap. Göran Stenius (Tjeckoslovakien) och Johan Lindén (ÖX) har funnit sin utländska fru under XQR2:en.

Styre

Föreningens mesta ordförande är Åke Sigurdsson Stenius. Han var ordförande under hela fem (5) olika verksamhetsår: -37, -38, -39, samt -45 och -46. Utöver Stenius har tills vidare tolv personer varit ordförande mer än ett verksamhetsår. Dessa är:

  • Richard Waller (41,44)
  • Folke Koroleff (49-50)
  • Per Falck (51,54)
  • Stig-Olav Laurent (52-53)
  • Ralf Lindbohm (64-65)
  • Erik Wallin (71-72)
  • Sonja Nygård (78-79)
  • Thomas Witting (81-82)
  • Annika Pettersson (84-85)
  • Olle Sundqvist (88-89)
  • Kai Nordlund (92-93)
  • Jonas Westerlund (14-15)
  • Frans Graeffe (16-17)

Föreningen har före år 1998 haft sju (7) kvinnliga ordförande (nio verksamhetsår). Pekka Sjöberg är föreningens elfte manliga sekreterare.

Hedersmedlemmar

Spektrum har i början av februari 2012 fem hedersmedlemmar. Dessa är:

  • Sören Illman
  • Dan Olof Riska
  • Linus Torvalds
  • Henrik Konschin
  • Pekka Pyykkö

Spektrala utmärkelser

Spektrums högsta utmärkelse är Ruben G Lindqvist–stipendiet som delas ut på årsfesten åt väl förtjänta medlemmar. Stipendiet, som grundades i början av 70-talet, var en gåva av Naturvetenskapliga Föreningen vid Stockholms universitet, dvs Grodorna. Det ingår inga ekonomiska fördelar i detta stipendium, men nog så mycket ära. Själva stipendiet är en dikt om personen i fråga. Dessutom ingår överraskningsgåvor och en badge som anger året för utmärkelsen. En person som erhållit Ruben G Lindqvist –stipendiet, har rätt att efter sitt namn teckna bokstäverna RGL.

Beslut om stipendieutdelning fattas av en kommitté som grundas och leds av en sammankallare. Månadsmötet i januari eller februari väljer denna sammankallare bland ärevördiga spektrumiter. Man brukar inte välja samma person till sammankallare flera gånger.

Trivia

  • Pokaltävlingen, som går av stapeln på Spektrums julfest, och där man tävlar om den evigt vandrande 10 cl pokalen, hör till en av föreningens äldsta traditioner. Tävlingen härstammar från de tidigaste åren. Det är alltså en stor ära att få häva den där kossudecilitern.
  • Kolven, hävningsgrenen som det brukar tävlas i på årsfestens förkör, härstammar från kemisterna vid Tekniska Högskolan i Trondheim. Där brukar man under vinterfesten Midvinterblotet (en knapp vecka i mars) tävla om Kolbemästerskapet, där man alltså häver en flaska öl ur en kolv. Det finns skiljda klasser för herrar och damer. Spektrums kolv är en damkolv (herrkolven är större). Norrmännen gav den som gåva på årsfesten 1987.
  • Punschhävningstävlingen Pünschen är en helt spektral uppfinning från medlet av 80-talet. Första hävningen skedde på årsfestsillisen 1985 med medicinmått. Stopet, namnet Pünschen och regler kom på julfesten 1987.
  • Varför kallar spektrumiter SvNK:s medlemmar för “Betarna”? Uttrycket härstammar från ett tryckfel i årsberättelsen på årsmötet 1986. Ordförande hade stavat till Svenska Naturbetarklubben (felet sker enkelt på ett QWERTY-tangentbord). Folk som var på mötet kunde helt enkelt inte annat än att börja tala om “Betarna”.

Olle Sundqvist RGL